VM 1974 spelades i Västtyskland mellan den 13 juni och 7 juli, och slutade med hemmaseger: Västtyskland besegrade Nederländerna med 2–1 i finalen på Olympiastadion i München. Nederländerna imponerade under hela turneringen med sin totalfotboll och Johan Cruijff, men det blev Västtyskland, med Franz Beckenbauer som lagkapten och Gerd Müller som avgörande målskytt, som lyfte pokalen på hemmaplan. Sverige gick vidare från gruppspelet och slutade till sist på en femteplats, den bästa svenska VM-placeringen mellan 1958 och 1994.
Fakta om VM 1974
| Uppgift | Detalj |
|---|---|
| Värdland | Västtyskland |
| Datum | 13 juni – 7 juli 1974 |
| Antal lag | 16 |
| Final | Västtyskland–Nederländerna 2–1 |
| Skyttekung | Grzegorz Lato, Polen (7 mål) |
| Sveriges slutplacering | 5:a |
| Totalt antal mål | 97 (snitt 2,55 per match) |
| Total publik | 1 768 152 åskådare |
Format och gruppspel i VM 1974
Turneringen 1974 hade ett annat upplägg än dagens VM. Sexton lag delades in i fyra grupper om fyra lag i den första omgången, och de två bästa i varje grupp gick vidare till en andra gruppfas med två nya fyralagsgrupper. Det fanns alltså inga semifinaler: vinnarna av de två andra-omgångs-grupperna möttes direkt i finalen, medan tvåorna spelade bronsmatch.
Sveriges väg till femteplatsen
Sverige spelade i grupp 3 tillsammans med Nederländerna, Bulgarien och Uruguay. Turneringen inleddes försiktigt med 0–0 mot Bulgarien den 15 juni och ytterligare 0–0 mot Nederländerna den 19 juni, där målvakten Ronnie Hellström höll nollan i båda matcherna. Den 23 juni vann Sverige mot Uruguay med 3–0 och tog sig därmed vidare från gruppen som tvåa, bakom Nederländerna, med fyra poäng.
I den andra gruppfasen, grupp B, möttes Sverige av betydligt tuffare motstånd: Polen, Västtyskland och Jugoslavien. Det blev förlust med 0–1 mot Polen den 26 juni, innan Sverige den 30 juni mötte värdnationen Västtyskland och förlorade med 2–4. Matchen minns svensk fotbollshistoria särskilt för Ralf Edströms volley, en av de mest klassiska svenska VM-målen genom tiderna. Turneringen avslutades med en 2–1-seger mot Jugoslavien den 3 juli. Sverige slutade trea i gruppen med två poäng, vilket i sin tur gav laget en femteplats totalt i VM 1974, den bästa svenska placeringen mellan silvret i vm-1958 och bronset 1994. Edström stod för fyra mål i turneringen, medan Roland Sandberg, Staffan Tapper och Bo Larsson var andra namnkunniga spelare i den svenska truppen 1974.
Finalen: Västtyskland–Nederländerna 2–1
Finalen på Olympiastadion i München den 7 juli 1974 blev historisk redan efter en minut, när domaren Jack Taylor från England dömde straff till Nederländerna efter en fällning på Johan Cruijff innan en enda västtysk spelare ens hunnit röra bollen. Johan Neeskens satte straffen och gav Nederländerna ledningen innan hemmalaget överhuvudtaget fått nudda bollen i matchen. Västtyskland kvitterade genom Paul Breitners straff i 25:e minuten, sedan Bernd Hölzenbein blivit fälld i straffområdet, och i 43:e minuten avgjorde Gerd Müller till 2–1 med sitt karakteristiska avslut inne i straffområdet. Inför 78 000 åskådare blev det Västtysklands andra VM-titel, efter guldet 1954, och Müllers mål förde honom förbi Just Fontaines gamla VM-rekord i antal gjorda mål genom tiderna.
Totalfotbollen och Johan Cruijff
Även om Nederländerna förlorade finalen är VM 1974 minst lika ihågkommet för det nederländska spelsättet. Totalfotboll, utvecklad av tränaren Rinus Michels på Ajax, byggde på att utespelarna hela tiden bytte positioner med varandra i stället för att hålla fasta roller, vilket gjorde laget extremt svårläst för motståndarna. Johan Cruijff utsågs till turneringens bäste spelare trots finalförlusten, och stilen kom att prägla europeisk fotboll långt efter VM 1974.
Skytteligan och bronsmatchen i VM 1974
Polens Grzegorz Lato blev turneringens skyttekung med sju mål och toppade därmed en polsk trupp som överraskade stort. Polen tog sig hela vägen till bronsmatchen, där laget besegrade Brasilien med 1–0 och säkrade landets första VM-medalj någonsin. Totalt gjordes 97 mål under VM 1974, ett snitt på 2,55 mål per match, inför sammanlagt 1 768 152 åskådare på Västtysklands arenor.
Sverige mellan två guldåldrar
Femteplatsen 1974 landade mellan två av de mest omtalade kapitlen i svensk VM-historia: silvret på hemmaplan vm-1958 och den senare kvartsfinalen i sverige-vm-2018 i Ryssland. Truppen 1974 spelade utomlands i klubbar som PSV Eindhoven och FC Kaiserslautern, en tidig våg av svenska utlandsproffs som senare skulle bli norm snarare än undantag i landslaget.
Vägen mot kommande mästerskap
Sverige har sedan dess siktat på nya slutspelsplatser, med fotbolls-vm-2026 som det senaste kvalförsöket att åter nå ett VM-slutspel efter mönstret från 1974 och 2018.
